Asiatisk dominans kommer att växa

Förutom jättarna Kina, Japan och Indien finns det i Asien många marknader med snabb tillväxt - men också stora skillnader och olika utmaningar. En färsk prognos från Internationella valutafonden (IMF) förutspår 4,3 procents tillväxt i Asien 2024, följt av 5 procent 2025, vilket motsvarar cirka 70 procent av världens samlade tillväxt.

"Det är full fart framåt på alla cylindrar på de flesta marknader, även om potentialen varierar stort i regionen", säger Frédéric Cho, oberoende rådgivare och vice ordförande i Sweden-China Trade Council.

På Asian Infrastructure Development Bank (AIIB) i Peking håller chefsekonom Erik Berglöf med om att "Asien är nyckeln till global tillväxt", samtidigt som han tillägger att "klimatutmaningarna är särskilt akuta och kräver stora investeringar i infrastruktur och energiproduktion, särskilt eftersom många asiatiska länder traditionellt har varit starkt beroende av fossila bränslen".

Regionalisering driver Asiens tillväxt

En av de viktigaste drivkrafterna bakom Asiens tillväxt är den ökande regionaliseringen som följer på det växande samarbetet och handeln mellan de asiatiska länderna, när bilaterala handelsavtal ersätts med regionala frihandelsavtal och Kina rör sig längre upp i värdekedjan.

"Detta leder till ökad handel mellan asiatiska länder och deras integration i globala värdekedjor där länderna kan delta utifrån sina respektive styrkor och ekonomiska utvecklingsstadium", säger Berglöf.

Han påpekar att globala värdekedjor har gjort det möjligt för utvecklingsländer i Asien att bli en del av globala produktionsmönster och samtidigt attrahera utländska investeringar för att främja tillväxt och minska fattigdomen, "ungefär som det som har hänt i Central- och Östeuropa sedan Berlinmurens fall".

Innovation i Kinas nya ekonomi

Cho anser att Kina befinner sig vid ett spännande vägskäl. "Landet rör sig bort från den gamla ekonomin som bygger på kvantitet, till ett fokus på kvalitet. Högkvalitativ produktionstillväxt är en återkommande fras i alla tal som president Xi håller", säger han.

Den "nya" kinesiska ekonomin är mer förankrad i tjänster och innovation inom sektorer som teknik och AI, och områden relaterade till den gröna omställningen, som solenergi och elfordon. Cho påpekar att tre av de största apparna i USA är av kinesiskt ursprung: TikTok, Shein och Temu. "Kina har snabbt blivit ledande inom många sektorer."

Bland de utmaningar som Kina står inför finns geopolitiska spänningar och det överhängande hotet om höjda handelstullar. Landets relationer med omvärlden är en utmaning för utländska företag att navigera i eftersom regeringen fokuserar på inhemska inköp av strategiska komponenter och eventuella exportrestriktioner, säger Cho. "'I Kina för Kina' är en oskriven policy som syftar till att minska Kinas beroende av internationella leveranskedjor, vilket gör inköp från Kina till en viktig prioritering."

Kinas förbättrade affärsklimat

Bortsett från detta tycker utländska företag i allmänhet att det är smidigare att arbeta i Kina i dag än för till exempel tio år sedan, enligt Cho.

Kina vill visa att man är tillbaka i affärslivet efter pandemin och att man vill behålla utländsk expertis i landet.

"Graden av professionalism har också ökat, bolagsstyrning spelar större roll än tidigare och handelsrätten fungerar alltmer som den ska."

Kina skrotade sin decennier gamla ettbarnspolitik 2016 och ersatte den med en tvåbarnsgräns som inte har lett till någon ihållande ökning av antalet födslar. "Kostnaden för att uppfostra barn i städerna har avskräckt många par och unga kvinnor tenderar att välja karriär framför att skaffa barn", förklarar Berglöf.

Indien, å andra sidan, står inte inför någon brist på människor inom den närmaste framtiden. "Indien har en mer gynnsam demografi eftersom fler och fler unga människor kommer in i arbetskraften", säger Berglöf.

Indiens utmaningar är annorlunda, tillägger han.

"Landet behöver inkludera de fattigaste i ekonomin och överbrygga klyftorna mellan stater och olika grupper. Klimatförändringarna slår hårt mot Indien, och energiomställningen kommer att bli kostsam eftersom elnätet behöver uppgraderas. Det gör även vägnätet. Forskning visar att indiska företag som är baserade mer än fyra timmar från en hamn inte kan konkurrera om exporten."
Cho håller med om att infrastrukturen fortfarande är en stor utmaning, och han tror inte att Indien kommer att komma ikapp Kina inom en snar framtid. "Indien är idag där Kina var i början av 1990-talet."

Japans ekonomiska historia och framtida utmaningar

Långt innan Kina och de asiatiska tigerekonomierna blev ekonomiskt framstående påbörjade Japan en resa med rekordhög ekonomisk tillväxt mellan andra världskriget och början av 1990-talet. Under den ekonomiska boomen blev Japan snabbt världens näst största ekonomi efter USA.

Sedan dess har dock sjunkande födelsetal och andra problem lett till en utdragen period av relativ stagnation. För att påskynda tillväxten och ligga steget före konkurrenterna uppmuntrar den japanska regeringen för närvarande den digitala omvandlingen med en uppförandekod och stöd till små och medelstora företag. Japans ministerium för ekonomi, handel och industri (METI) förutspår att om företag i Japan inte främjar digital omvandling och deras konkurrenskraft minskar, kan de ådra sig årliga ekonomiska förluster på cirka 12 biljoner JPY (83,1 miljarder USD) från och med 2025, vilket beskrivs som "2025-klippan".

Pakistan och Bangladesh behöver göra mycket mer när det gäller modernisering, men det sistnämnda landet har redan etablerat sig som ett globalt nav för textilproduktion. I Sydostasien är Indonesien världens fjärde största land befolkningsmässigt, med 280 miljoner invånare och ett överflöd av naturresurser. Malaysia, Thailand och Filippinerna fortsätter att föra arvet från de så kallade tigerekonomierna vidare.