Ett åtagande för framtiden

Genom att ansluta sig till FN:s Science Based Targets-initiativ har Sandvik formellt åtagit sig att minska sina CO₂ -utsläpp till netto noll senast 2050. Detta är ett historiskt åtagande som alla som arbetar för Sandvik kan vara stolta över. Det är också ett åtagande som är affärsmässigt klokt.

2018 hade Sandvik kallat till det första mötet i projektgruppen för att fastställa sina hållbarhetsmål för 2030.

"Det fanns inte den medvetenhet om klimatet som det finns idag", säger Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik. "Då var det några av oss som inte var så bekväma med våra mål. De ansågs vara lite för långtgående. Men nu ifrågasätts inte våra hållbarhetsmål för 2030 alls. Hållbarhet är mainstream. Och våra mål har anammats av alla."

Ett stort steg framåt

Hållbarhetsmålen för 2030 presenterades i maj 2019. Bland de viktigaste klimatrelaterade målen finns målet att halvera CO₂ påverkan och att skapa minst 90 procent materialcirkularitet. Framtagandet innebar ett stort steg framåt i omställningen mot hållbarhet, även om Sandvik hade arbetat med miljömål i många år.

"Vi hade inte haft långsiktiga mål tidigare", säger Lundberg. "Vi hade rullande treårsmål. Men problemet med det är att man inte har en långsiktig horisont. Du kan uppfylla dina kortsiktiga mål för att minska utsläppen, men det är inte tillräckligt på lång sikt."

Nu, bara tre år efter att målet att halvera sin CO₂ påverkan till 2030 sattes upp, ett mål som för närvarande är på rätt väg, har Sandvik genom att ansluta sig till Science Based Targets initiative (SBTi) åtagit sig att minska sina CO₂ utsläpp till netto noll senast 2050.

"Det här är en historisk händelse för Sandvik", säger Lundberg. "Det är stort. Och det faktum att det har skett på så kort tid visar hur snabbt vi har mognat som företag när det gäller hållbarhet."

SBTi är ett samarbete mellan CDP (tidigare Carbon Disclosure Project, en välgörenhetsorganisation som driver det globala rapporteringssystemet för investerare, företag och stater för att hantera deras miljöpåverkan), FN:s Global Compact, World Resources Institute och Världsnaturfonden. Syftet är att mobilisera den privata sektorn för att ta ledningen i brådskande klimatåtgärder. SBTi strävar efter att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C genom att minska utsläppen av växthusgaser till netto noll senast 2050, i linje med Parisavtalet från 2015.

Att gå med i SBTi är delvis ett sätt att få våra 2030-mål verifierade av en mycket trovärdig tredje part.

Målen anses vara "vetenskapligt baserade" om de är i linje med vad den senaste klimatforskningen anser vara nödvändigt för att uppfylla målen i Parisavtalet. Att sätta ett vetenskapligt baserat mål ger en tydligt definierad väg för företagen att minska utsläppen av växthusgaser i enlighet med detta. Målen utvärderas och godkänns av en oberoende part i enlighet med strikta kriterier.

"Våra mål är redan vetenskapligt baserade", säger Lundberg. "Vi är en ingenjörsorganisation. Så för oss är anslutningen till SBTi delvis ett sätt att få våra 2030-mål verifierade av en mycket trovärdig tredje part. Men ännu viktigare är att det är ett sätt att se till att vi skapar ett större mål på längre sikt. Det hjälper oss att planera för vad som händer efter 2030."

Perfekt affärsmässighet

Lundberg påpekar också att detta långsiktiga åtagande är helt affärsmässigt, av flera skäl: "Ett bra exempel är behovet av att bygga en ny fabrik. Om du vet att du måste vara nettonoll 2050 kommer du inte att bygga något som du måste bygga om 20 år från nu, vilket du kanske gör om du bara har 2030-målen. Affärsbeslut och hållbarhet börjar därför smälta samman, och man börjar göra riktigt långsiktiga investeringar och bättre affärsbeslut."

Lundberg menar att nettonollmålet också kommer att minska de framtida kostnaderna för den energi som behövs för verksamheten: "Alla förutspår att kostnaderna för fossila bränslen och el kommer att öka. Men om vi tidigt planerar för att ha nettonollutsläpp kan vi spara pengar. Vi kan också teckna långsiktiga avtal för inköp av förnybar energi."

Vi agerar som branschledare, inte bara med våra produkter utan också när det gäller hållbarhet.

En tredjepartsstämpel har också stora affärsmässiga fördelar, anser Lundberg: "Det ger trovärdighet, vilket är bra för investerare eller aktieägare. När de frågar vad vi gör med klimatet kan vi peka på SBTi. Alla våra större aktieägare vill att vi ska göra det här. Om de kan säga att de bolag som de äger är med i SBTi så ger det ett mervärde till deras investeringar."

Lundberg tror också att Sandviks medarbetare, som en ingenjörsorganisation, kommer att vara stolta över det åtagande om nettonollutsläpp som företaget har gjort. Detta kommer i sin tur att bidra till att engagera och behålla medarbetarna och attrahera nya talanger.

"Det finns så många affärsmässiga skäl att gå med i SBTi, bland annat konkurrenskraft. Vi tänjer på gränserna för våra konkurrenter och agerar som branschledare, inte bara med våra produkter utan även när det gäller hållbarhet. Detta kommer att bli ett nytt kapitel i Sandviks historia."